hósdagur 22. oktober 1987síða 20
‹ fyrra síða allar 24 síður næsta síða ›
Hendan síðan hevði ongan tekst í PDF-skjalinum. Teksturin niðanfyri er lisin maskinelt (OCR) og kann hava villur.
Tekstur á síðuni
Síða 20
tíðindablaðið
Tidindabræv úr Sveríki:
Fårokultur
i Sverige
Stort intresse
I Sverige blir vi alltmer
metvetna om vårt nord
iska broderland Fåroarna
Folk har upptåckt att det
år ett lampligt resmål, och
intresset for tároisk konst
och litteratur har nog
aldrig vart
storre an nu
Marianne Debes
Dahl och
Arni Dahl
Jag har haft turen att
tráffa paret Marianne
Debes Dahl och Arni Dahl
i Skinnskatteberg, en liten
ort i Sverige mitt emellan
Vásterás och Orebro.
Marianne har detagit i
en kvinnokonferens for
fred på Skinnskattebergs
folkhogskola och dårefter
har hon under fyre dagar
besøkt bibliotek och
skolor før att berátta om
Fárøarna. Fråmst dá om
fárøiska barnabøcker,
egna och andras.
Besøk i
grundskolan
På formiddagen tisdagen
den 13. oktober var jag
med paret Dahl i en femte-
klasse i Skinnskatteberg.
Barnen føljde mycket
intresserat med dá Mari-
anna beráttade och visade
bilder. Ságnen om Risen
och Kellingen, »Jåtten
och hans kåring«,
skulle dra Fåroarna til Is-
land blev mycket upp-
Barnen fick
också prova på att sjunga
som
skattad.
'n fåroisk barnsång. De
flesta elever var for-
vånade over att det trots
ilt finns så mycket over
ensstammelse melien
spráken
Marianna fick massor
av frágor. En pojke ville í
ex. veta vilket som ár det
størsta føretaget, (kom-
paniet) i Fárðarna.
Tiden bara rinner ivåg
de 45 minuterna år for-
bi.
I førskolan
Nåsta mál før Marianna
og Árna ár en
med det vackra namnet
Solrosen. Hår tráffer vi
først en grupp pá ca. 10
barn i åldern 5-6 ár samt
tre av personalen.
Rummet vi sitter í ár inte
mer án 15 kvadratmeter,
barnen sitter pá golvet.
Ocksá nu visar Mari-
anna nágra diabilder till
att børja med. Dårefter
kommer en livlig dialog
igáng. Samtalen rør sig
om allt møjligt t. ex. resor,
pláster mot sjósjuka m.m.
Nágra av barnen har varit
pá Mallorca, andra pá
olika stállen í Sverige och
en har varit í Danmark.
Pløtsligt ságer en liten
pojke att han har en tand
som ár løs och snart
førskola
pratar alla om løsa tander
Marianne
nágra
och Arni
fárøiska
nar
visor pá
kasettband med sig och
dár finns bl. a. en som just
heter: „Ein tonn er leys
hjá mær, ha, ha, ha, ha, ha
< Den spelas upp och
blir genast mycket popu
tar
Då samlingen varat
ungefår en halv timma,
sager en liten pojke: — Nu
vill jag gå och leka med
mina saker!
— Tycker du att vit har
snackat nokk nu,
Marianna.
En af førskollárarna
frågar barnen om de vill se
bilder ur Mariannas barn-
bøcker. Flera barn ropar
ja, men Marianna såger:
— Men han som ville leka,
måste få gå nu.
Så viser Marianna bild-
er ur en bok som handlar
om en kattunge. Nu he
också en grupp barn i 3-4
årsåldern kommit med.
Hele tiden håller Mari-
anna en fin kontakt med
barnen. Nágra sprák-
problem ár det inte.
ságar
En kopp kaffe
med Gustaf
Frøding
Vi blir bjudna pá kaffe pá
førskolan och fár dá till-
fálle att prata med
personalen. En av
kvinnorna heter Inge-lill.
Ba
Marianna Debes Dahl greiðir frá fyri einum 5. flokki í Skinnskatteberg í Sveríki
Det føranleder Árna Dahl
att børja deklamera: —
Såv, sáv, susa, våg, vág,
slá .. av Gustaf Frøding.
„Í sågen mig var Inga-Lill
den unga månde gå?«
Årni har haft svensken
Bjørn Hagstrøm som
lárare pá Fróðskaparsetur
Feroya í Tórshavn. Det ár
vál orsaken tilll at han
kan Frøding-dikter utan-
till pá svenska. Gustaf
Frøding var jámnárig med
R. C. Effersøe, Jóannes
Patursson och de andre
re: Debes Dahl hevur skrivad hetta versid år einum føroyskum barnasangi á talvuna i skúlanum i Skinn-
ikatteberg
Nr. 120... 22. oktober 1987
månnen i Feringafelag-
num. Dikten om Inga-Lill
skrev han omkring 1890.
Och varfør inte avsluta
den hár lilla fárøiska
kulturrapporten från
Sverige med just Såv, såv,
susa. Vág, vág, slå … av
Gustaf Frøding. Den finns
i diktsamlingen
Dikter.
Nya
Såv, såv, susa.
Såv, såv, susa,
våg, våg, slå,
I sågen mig var Ingalill
den unga månde gå?
Hon skrek som en vingskjuten and, når hon sjøn
det var nár siste vár stod grøn.
De voro henne gramse vid Østanálid,
det tog hon sig sá illa vid.
De voro henne gramse før gods och gull
och før hennes unga kárleks skull.
De stucko en øgonsten med tagg,
de kastade smuts i en liljas dagg.
Sá sjungen, sjungen sorgsáng,
Í sorgsna vágor smá,
Sáv, sáv, susa,
vág, vág, slá! -