hósdagur 9. januar 1992síða 18

Síða 18 Storsta barntransporten I historien De: 30. november 1939 an! ;ll Sovjetunionen Fin- land. I Sverige var en- gagemanget for Finland stort. Flera tusen frivill- iga soldater for over før att deltaga i kriget. Men huvudsakligen rørde det sig om en humanitår in- sats før broderfolket på andra sidan Bottenviken. Redan under det som kallas Vinterkriget såndes 9.000 barn till Sverige, medan foråldrarna stann- ade kvar. Transporterna skøttes av sårskild perso- nal. Vid svenska grånsen tog svensk personal over. Efter vapenstillestånd- et den 13 mars 1940, skickades > barnen sá småningom åter hem till Finland på samma sått son de kommit till Sve- rige det vill såga med tåg der långa vågen øver Haparanda eller med båt från Stockholm till Åbo Barnen bar adresslappar i ett band om halsen och vere barn hade en liten øn Í kø IR i N N N É 8 á # NÍR N i: + —— byggileikur i tvær av teimum stóru eskjunum á 16 m við hús V/havna váska med identitets- handlingar och några enkla klådesplagg. Det fanns naturligtvis många svårigheter med sådana hår barnevakuer- ingar. Føráldrarna ville ju inte låmna bort sina barn, men kånde sig tvingade av kriget och livsmedels- bristen. En annan sak var spráket. En annan sak var spráket. De allra flesta barnen hade finska som modersmál, en minoritet var svensktalande. I de svenska foster- hemmen kunde nástan ingen førstá eller tala finska. Man anvánde sig tydligen inte heller av tolkar før att hjálpa barn- en. Ofta reste flera syskon tillsammans till Sverige. Det aldsta av barnen fick formaningar av foråldr- ana att ta hand om små- syskonen. Men i Sverige ville de flesta ta emot bara ett barn. Syskonen skingrades på sá sátt. ÐSVINNING Nýgerð ella hampa um rúmið, so er møguleiki at vinna tilfarid: 35 m? av glasvevi v/ lími og tveimum umførum av måling. Sjålvandi frå serhandlinum. Tórshavn: Klaksvík: Leirvík: Sørvågi: Undir Bryggjubakka 13, tlf. 16675 iris, tlf. 56272 Íris, tlf. 43248 Valdemar Simonsen, tif. 32861 Många av dessa barn kan nu som vuxna beråtta om vilken katastrof det var att skiljas också från syskon. Många barn slut- ade att tala — de blev stumma under långa peri- oder och upplevdes ofta av fosterfåråldrarna som »besvårliga«. Den 22 juni 1941 start- ade ett nytt kirg. Då Tyskland anfoll Sovjet- unionen gick Finland med på Tysklands sida for att førsøka átererøvra Karel- en, som man fátt avtráda till Sovjet under Vinter- kriget. Pá høsten 1941 blev det pá nytt aktuellt att evaku- era barn till Sverige. Flera tusen barn kom øver till Sverige i olika omgångar fram till sommaren 1942, då Finland hade stora framgångar i kriget. Då børjade man åter sånda hem barn till Finland. Man hann ta hem 14.000 barn, då låget forsåmrad es på nytt. Finska ståder bombades i stor omfattn- ing. Vårst var det i Hel- singfors. Så nu gick barn- transporterna áter till Sverige. Det fanns barn som evakuerats tre gáng- er pá det hár sáttet och de kom oftast till nya foster- hem varje gáng. Doktorsavhandling Psykologen Lillemor Lagnebro har vid Umeå universitet givit ut en rapport 1983 som heter: »Krigsplacerade finska barn 1939—45«, Nu iår, 1991 doktorera hon på en avhandling som bygger på intervjuer med 65 barn, som kom till Sve- rige under krigsåren och idag lever som vuxna i Våsterbotten i Sverige. Av undersøkningarna fremgår att många av de hår mánniskorna fátt stora psykiska och sociala problem pá grund av upp- levelsena under barna- áren. Slutsatsen Lillemor Lagnebro, liksom Annu Edvardsen, (se nedan, drar ár att det varit báttre om barnen kunnat vara kvar hos føráldrarna eller att evakueringarna skett inom Finlands gránser, med ekonomisk hjálp frán Sverige. 70.000 barn Sammanlagt rørde det sig om 70.000 barn som flytt- ades till Sverige under tid- en 1939—1945. >„Den størsta barntransporten i historien« som man bruk- er uttrycka det. Før många av barnen var återkomsten till Fin- land också ett stort pro- blem. De hade glomt sitt språk och hade vant sig vid en høgre materiell standard i Sverige ån den de återvånde till i Finland efter kriget. En forålder kanske var død och den andra omgift. Många barn var noll-språkiga och visste inte om de var svenskar eller finnar. Nu efteråt beråttar de att de kånde sig sjålva skyldiga. Ville fóráldrarna inte ha mig, eftersom de skickade ivág mig! Omkring 15.000 finska barn fanns fortfar- ande kvar i Sverige 1949. Kampen mellan de bio- logiska foråldrarna och fosterføráldrar som ville adoptera barnen, var ofta svår och uppslitande. Arne Antonsson Litteratur: Annu Edvardsen: >Det fár inte hánda igen« Askild och Kárnekulls forlag 1977. Barbro Jørberger: Artikel í Rádda Barnens tidskrift »Barnen och vi< januari 1991. Á HØVUDSVINNINGUR: TEXAS RANGER Taarnby fjallasúkkla til hálvstór børn ella vaksin, 19" —22"". við 21 gearum og øllum hugsandi hentleikum. JOHN W. THOMSEN Box 10 - 700 Klaksvik - Tlf. 55858 & 55256 Nr. 5 — 9. januar 1992 Noregsferð fyri tvey við tveimum børnum og bili Búð verður eina viku í smáttu við é øllum hent- 2 - leikum á í Hardanger Frítíðar- sentrinum í tí sera vakra Norðheims- sundi. TILL ; ASO gevur tydiligari mynd og betri litir, tå talan er um slitin bond kopiering leigadar filmar 5 Bert eitt av mongum í stóra úrvalinum hjá p/f Esmar Simonsen, Tlf. 44405, Kambsdalur - Box 78 - 530 Fuglafjørdur Eitt heilt ótrúligt og ødrvisi fototól, grundað á hægstu framtíðar tøkni. Nýtir t.d. ikki film, men disk og m.a. spennandi møguleikar ber til at sýna júst tiknar myndir í sjónvarpstólin- um. Síggið tólið hjá serfrødinginum. SMS FOTO & VIDEO Tlf. 19820 - Postsmoga 1058 - FR-110 Tórshavn | | Í