týsdagur 14. mars 2000síða 2

3 tíðindablaðið sosialurin Nr. 51 - 14. mars 2000 Ábyrgdarblaðstjóri: Jan Müller Blaðstjóri: Eirikur Lindenskov Marknaðardeild: Jonhard Hammer Dagbjørt S. Hansen Blaðfólk: Áki Bertholdsen, Turið Kjølbro Dánjal Højgaard Dagfinn Olsen John Johannessen Sveinur Tróndarson Eyðun Klakstein Høgni Mohr Yngd: Jákup Mørk Myndamenn: Jens Kristian Vang Álvur Haraldsen Útgevari, uppseting: Sp/f Sosialurin Bústaður: Argjavegur 26, Argir Postadr: Postsmoga 76, 110 Tórshavn Telefon: 311820 Telefax. 314720 e-mail: post@sosialurin.fo Lýsingar: lysing@sosialurin.fo Internet: www.sosialurin.fo Prent: Sosialurin Sosialurin Oddagrein Høg tøl Danski ríkiskassin spardi 90 milliardir krónur frá 1975 til 1989 í útreiðslum til hernaðarmál, tí danska stjórnin gav NATO loyvi at byggja og reka hernaðarstøðir í Grønlandi og í Føroyum. Tey nýggju tølini vóru høvuðsboðini á einum tíðindafundi, sum landsstýrið hevði fríggjadag- in. Flestu føroyingar hava havt ein illgruna um, at danska ríkið hevur spart verjuútreiðslur í NATO- høpi, tí verjusamgongan í Norðuratlanthavi fekk loyvi at byggja og reka loranstøðir og radar- støðir í Føroyum og í Grønlandi í Kalda krígn- um. Men hvussu nógv, Danmark hevur spart, hevur ikki verið greitt, men summi hava kortini dittað sær at gita nøkur tøl, hóast stór óvissa hevur verið um tey. Nú hevur so landsstýrið gjørt eina kanning, og eru hesi tølini eftirfarandi - ella nøkurlunda eftirfarandi - so hevur danska ríkið spart nógv- an pening. NATO hevur í Føroyum havt støð síðani í 1960, ella 15 ár undan tí ári, tá tølini hjá landsstýrinum taka við. Harafturat koma so tølini frá 1989 og fram til dagin í dag. OG tey eru ikki við í kanningini. Grundarlagið undir útrokningum er NATO-av- talan um, at limalondini skulu brúka trý prosent av bruttotjóðaúrtøkuni til verjumál, men tølini vísa, at Danmark hevur brúkt minni. Munurin er so tulkaður til at verða tað, sum Danmark hevur spart. Sjálvandi kann spurnartekin setast við henda háttin at rokna sparingarnar, tí tað eru onnur limalond enn NATO, sum hava brúkt minni enn trý prosent av BTU til verjumál. Tað er so eitt, men ein annar spurningur er, hvat ætlar landsstýrið at brúka hesi tølini til? Skulu tey brúkast í samráðingunum fyri at prógva, at danski ríkiskassin hevur ikki brúkt pening til Grønland og Føroyar, tí heildarveit- ingarnar eru lægri enn tær 30 milliardirnar, sum Danmark hevur spart við at hava givið NATO loyvi at gera støðirnar í Noðuratlantshavi? Nei, tað skulu tey ikki, sigur løgmaður. Men hví verða tey so kunngjørd nú? Tað er, sum Jóannes Eidesgaard segði í Fimm- aranum í síðstu viku, vandamikið at fara at brúka slík tøl í samráðingunum, tí øvugt kunnu danir fara at brúka onnur tøl ímóti okkum. Hinvegin er tað gott, at slíkar útrokningar verða gjørdar. Hetta er so eitt útspæl, sum danskir politikkarar, ella danskir myndugleikar, vónandi vilja gera viðmerkingar til. Góðtaka ella mót- prógva. Vit vita jú frá frágreiðingini frá kanningini "Føroyar í Kalda krígnum", at danir sluppu lættari í NATO, tí Danamark lat Føroyar og Grønland hýsa herstøðum - ella vera bumbu- mál hjá sovjettiskum flogførum ella kavbátum, sum onkur vil siga tað. Nú er sett hol á eitt eymt mál, sum eirindar- leyst hevur verið brúkt í politiskari propaganda. Lat okkum fáa kanningina "Føroyar í Kalda krígnum" gjørda lidna og skrivaða og fáa hesi nýggjastu tøli prógvað. Anars hava tey ov lítið virði. Viðmerking: Tack Áki Bertholdsen för en intressant och välskriven ar- tikel om musikskolan på Färöarna i Sosialurin den 24.2.2000. Det är glädjande att man mer och mer disku- terar musik och kultur öv- erhuvudtaget, eftersom just den sidan av dagens sam- hälle på Färöarna fått en helt för liten ekonmisk del av den allmänna kakan. Typiskt havnarfólk Men artikeln slutar dess- värre ändå så typiskt. ”Havnin spurtar frá...”. Här säger musikskoleledaren Martin Mouritsen att ”tad er rattliga stórur munur á musikkskúlanum í Havn og á bygd”. Några frågor kom- mer genast upp: vad baserar sig detta uttalande på? Finns det någon kvalitetsunder- sökning om saken och är resultatet lika för hela land- et? Vetande att en sådan undersökning knappast är gjord, kan man kanske hel- lre fråga sig: vad beror det i så fall på att det är stor skill- nad på musikskolorna? El- ler har Martin Mouritsen bytt tidigare praxis och i- stället varit ute på bygden och besökt lokala musik- skolor? Varför nämner Martin Mouritsen inte att det till tider är verkligen svårt att hålla elever i mus- ikskolan, när lärarna skiftar lika ofta som årstiderna. Ett exempel från Musikkskúl- anum í Vágum: flöjtlärarna varit 7 till talet under en tidsperiod på 4 år. Hur kan barnen få något som helst ut av det? Problem med resande musiklärare Till saken hör att man gör ingenting för att förbättra arbetsvillkoren för de res- ande lärarna. Hur kan en lärare boende i Tórshavn, som suttit mellan en och två timmar i bil, engagera sig i undervisningen på bygden och deltaga i att bygga upp ett musikliv, maken till det i Havn? Det är svårt och leder i många tillfällen till att en lärare inte trivs med sitt arbete, utan vill byta till ett mera stabilt arbete i Havn. Bara som en kuri- ositet: vilka folkskolelärare hade varit villiga att resa så mycket som lärarna i mu- sikskolan gör? Vad kan man då göra? Kommunalpolitikerna har faktiskt bollen i detta fall. Om bygdaråden kring lan- det hade en seriös önskan om att få mera ut av musik- skolan och dessutom själv höja anslagen för musik- skolan, kunde detta för- hoppningsvis leda till en dominoeffekt för hela land- et. Om anslagen höjs kom- mer flere musiklärare att kunna sättas i tjänst över hela landet. Detta leder till större lokal trivsel och ett lokalt musikliv, som kan komma i blomstring som aldrig förr. Alfa och omega i saken är alltså att få mus- iklärare utstationerade på bygden med fulltidstjänster. I områden med glesare be- byggelse kan man försöka enas om olika musikaliska/ geografiska centra, som kan fungara som en smältdegel för musik i området. Det är säkert OK för barn att an- vända litet tid till att resa till sin musikundervisning — vad gör de och deras för- äldrar inte för sina barn ex- empelvis då vi pratar om idrott. Landstyret Landsstyret uppfattar enligt min mening nog musikskol- an som något nödvändigt ont och har inte så stor kon- troll över vad som sker på bygden, ungefär som i det engelska uttrycket”no news is good news”. Landstyret får ju sin årliga musikkskúl- astevna i Havn och då måste allt vara bra, om så många elever och så många lärare får så mycket gjort på 2 dagar. Därför är det viktigt att få signaler från hela lan- det i denna fråga. Lands- tingets ledamöter från byg- den har gjort ett minst sagt neutralt och intetsägande ar- bete vad gäller musikskol- orna på deras eget område. Det måste komma en kvali- tativ diskussion och seriös inställning om musikskolan på Färöarna. Kritik Till sist vill jag rikta kritik mot Landsskolemusikledar- en Martin Mouritsen om ar- tikeln i fråga . För en mus- iklärare boende och arbet- ande ute på bygden är det verkligen nedvärderande att en landsskolemusikledare kommer med kommentarer som de framförda i artikeln om deras arbete. Det är ju inte på detta sätt som mu- sikskolan skall byggas upp på Färöarna, utan hellre genom frågeställningen: vi har ett problem - vad kan vi göra? Med vänlig hälsning Stefan Simonsen Nordens Institut i Grönland »Havnin spurtar frá« ÓLAVUR Í BEITI Teksturin er drúgvur í nýggja uppskotinum hjá Høgna Hoydal, landsstýris- manni, viðvíkjandi nýggju tinglýsingarlógini, og sigur Høgni Hoydal at tveir høv- uðstættir eru í lógaruppskot- inum. Fyrst og fremst broyt- ing í tinglýsingarlógini við innføring av edv-tinglýsing fyri eyga, og so ávísar áset- ingar viðvíkjandi edv- nýtslu, kunning og fremjan av edv-verkætlanini. – Eftir galdandi skipan er tinglýsingin ein almenn skráseting av skjølum við- víkjandi rættindum í fastari ogn, leysafæ ella ognarvið- urskiftunum hjá persóni- num. Til skrásetingina er knýtt ein røð av rættarfylgj- um, fyrst og fremst í mun til triðjamann. Tinglýsing er føroyskt sermál. Av prakt- iskum orsøkum stendur Sorinskrivarin tó fyri ting- lýsingarverkinum. Tinglýs- ing er ein rættarlig uppgáva, greiður Høgni Hoydal frá. Dagbók Og víðari verður sagt, at tinglýsingarliga skráseting- in fer í dag fram á leys- bløðum. Henda skipan, ið er grundað á pappír, hevur í høvuðsheitinum verið ó- broytt síðani tinglýsingar- lógin kom í gildi. – Við fáum undantøkum verða øll skjøl, ið verða móttikin til tinglýsing, førd í dagbókina. Við hesum kann móttøkudagurin stað- festast og síggjast kann hvussu skjølini í tíð eru inn- komin, soleiðis at eingin ivi stendst um hetta. Eftir inn- føringina í dagbókina ger Sorinskrivarin ta tinglýsing- arligu kanningina. Talan er um eina løgfrøðiliga kann- ing, har støða skal takast til, um skjalið eftir sínum inni- haldi, áður lýstum rættind- um ella lóggávuni annars er nakað til hindurs fyri, at skjalið verður lýst á tann hátt, sum tilmeldarin ynskir. Ikki pappírleyst Og Høgni Hoydal metir, at tað framhaldandi verður ar- beitt við tinglýsingarskjøl- um úr pappíri. Við tíðini fer tó at verða møguligt at hava pappírsleysa tinglýsing. Og tann elektroniska tingbókin skal bert hava aktuellar upp- lýsingar. Skotið verður upp, at upplýsingar um avlýstar og strikaðar heimildir verða fluttar til eina serstaka »søg- uliga« skrá. – Tað er ein grundleggj- andi eginleiki við tinglýs- ingarskipanini, at upplýs- ingarnar hjá tinglýsingar- verkinum eru almennar fyri borgaran, fyritøkur og myndugleikar, uttan at tað vanliga verða settar serstak- ar treytir fyri at fáa upplýs- ingarnar. Soleiðis kunnu øll fáa upplýsingar um inni- haldið í dagbókini, tingbók- ini og persónbókini við per- sónliga at venda sær til ting- lýsingarskrivstovuna, við at biðja um útskriftir, heruppií eina fullfíggjaða tingbóks- váttan og – við nøkrum praktiskt grundaðum av- markingum – gjøgnum tel- efon. – Afturat hesum kemur, at stuttar fráboðanir um øll heimildarskjøl og veðbrøv, ið verða fráboðað til ting- lýsing, verða almannakunn- gjørdar í tinglýsingarlista- num, sigur Høgni Hoydal í viðmerkingunum. Og at enda verður sagt, at av bæði dátu og rakstrar- trygdarligum orsøkum fara dátur dagliga at verða fluttar frá upprunaligu tingbókini til eina teldu, sum fyrispurn- ingar frá almenninginum fara til. Henda telda er í Danmark og hevur samsvar- andi upplýsingar frá øllum donskum rættardømum. 3,7 mió. kr Upplýst verður hartil, at út- reiðslurnar til starvsfólk og tilfar hjá tinglýsingini verð- ur rindað av ríkiskassanum, tó soleiðis at inntøkurnar av tinglýsingargjaldi er 100 kr. Sambært fyriskipan frá 8. februar 1810 skal harum- framt við sølu av fastari ogn rindast eitt eigindómsgjald og fellur hetta gjald somu- leiðis til ríkiskassan. Inn- tøkurnar frá hesum gjøldum vóru í 1997 3.648.984 kr. Útreiðslurnar í sambandi við stovnan av edv-tinglýs- ingarprojektinum viðvíkj- andi fastari ogn verður rind- að av ríkiskassanum og fer sostatt ikki at hava útreiðsl- ur við sær fyri landskassan. Nútímansgera tinglýsingina Tað, at allar upplýsingar, ið ikki longur eru aktuellar, ikki koma við, og at veðbindingar verða settar í porioritetsordan, er nýtt í mun til galdandi tingbókarskipan, og fer væntandi at gera ting- bókina nógv greiðari og nýtiligari í praksis, sigur Høgni Hoydal í viðmerkingum til nýggju ting- lýsingarlógina House of Industry Vinnudagur í Norðurlandahúsinum Kendi danski vinnulívsmaðurin Asger Aamund heldur fyrilestur Eftir harðbalnar tíðir gongur nú aftur framá hjá føroyska vinnulívinum. Vit eru komin til eitt vegamót við stórum rembingum. Sjónarringurin verður alsamt víðkaður við nýggju kunningartøknini. Oljuvinnan er komin á okkum. Og ríkisrættarligar broytingar standa fyri durum. Í strembanini at gera føroyska vinnulívið enn betri ført fyri at fáa sum mest burtur úr hesum rembingum, hevur Vinnuhúsið valt at halda ein vinnudag fríggjadagin 7. apríl. Á hesum degi verður Ársins Virki valt. Innbodnir føroyskir røðarar fara at geva teirra boð upp á framtíðina, og kendi danski vinnulívsmaðurin Asger Aamund fer at siga sína hugsan um framtíðarsamfelagið og krøv til vinnuna. Ert tú vinnulívsfólk og kundi hugsað tær at luttikið á vinnu- degnum í Norður- landahúsinum, so set teg í samband við Vinnuhúsið áðrenn 27. mars. Kostnaður fyri tiltakið við døg- verða er 800 kr. Skrá fyri vinnudagin: Kl. 13.00-13.15 Formaðurin í Føroya Arbeiðs- gevarafelag bjóðar vælkomin, Wilhelm M. Johannesen Kl. 13.15-15.00 Framløgur um føroyska vinnu og framtíðina: Fiskivinnan - framtíðar gongdin innan høvuðsvinnuna, Meinhard Jacobsen Hava smáar og fjarskotnar fyritøkur eina framtíð? Magni Arge Kunningartøknin - rembingar, ið ávirka vinnuna, Niels Chr. Nolsøe Ein framtíð uttan heimamarknað, Kjartan Kristiansen Útvegan av eginkapitali Vilhelm Petersen Kl. 15.00 Steðgur - kaffi o.a. Kl. 15.40-16.00 Vinnulív, vinnupolitikkur og framtíðin, Anfinn Kallsberg, løgmaður Kl. 16.00-16.40 Framtíðarsamfelagið og krøv til vinnuna, Asger Aamund Kl. 16.40 Ársins virki: Hví velja ársins virki, Jan Mortensen Umboð fyri dómsnevndina greiður frá arbeiðinum. Framløga - ein lýsing av útvalda virkinum. Landsstýrismaðurin í Vinnumálum handar ársins virki virðisløn. Kl. 19.00-24.00 Døgurði fyri luttakarum á Vinnudegnum á Hotel Føroyum ÁRSINS VIRKI SANSIR TEL 355355 R. C. Effersøesgøta 30, FO-100 Tórshavn, Tel 31 18 64, Fax 31 72 78, fag@industry.fo