leygardagur 10. desember 1994síða 15

Tíðindablaðið CSE Nr. 237 —10. DESEMBER 1994 Síða 15 -Det år inte sá svárt att falla men det år svárt ja rent av djåvulskt tt bygga broar ” att stiga upp igen. Men det gållde att efter inbørdeskriget bygga 'broar segði stjórin í Norðurlandahúsinum, Peter Turtschaninoff í róðu síni á finska tjóðardegnum fyri fóroyskum og finskum gestum. Hann segði: Válkomna. Ni vet ju alla or- saken till att vi firar denhár kvállen. Det ár Republiken Finlands 78:nde sjálvstánd- ighetsdag. Men ni kanske undrar varfør vi firar under sádana former. Det ár ju inte ens en jámnársdag engáng. Men jag har en førklaring till det. Det ár frága om att bygga broar. En av mina goda fáriska vánner sade till mig en sanning som jag ár mycket glad øver. Han sade att du ár ju hár før at bygga broar mellan vára báda folk. Det han sade førutom att det vårmde i hjártat har fått mig att tánka pá den roll í posi- tiva fall som man kan ha í ett annat Land námligen att øka førstáelsen før var- andra. Lára se det som ár viktigt ock vackert hos den andra. Finlands sjálvstánd- ig-hetsdag ár viktig før finnarna. - Ett blodigt och gymt in- børdeskrig, lika blodigt och meningslåst som Bosnien idag, lika blodigt och på ett visst sátt meningsløst då. Så vinterkriget 1939 och fort- sáuningskriget 43-44. 70000 finska mán stupade vid fronten. 100.009 tusen skadade í sjálen før livet. Inte en familj av de knappa fyra miljonerna invånare gick oberørd ur kriget. 1/6 av Finlands ytra øverlámn- ades till fienden, segraren. 500.000 inhemska flykt- ingar, karelare, omplacer- ade runt om i Finland ofta mot den gamla bosåttning- ens vilja. Fråmmande baser mitt í det mest táttbefolkade sydfinland. — Och sá de tunga krigsskadestánden. Det kan man kalla kreppa. — En kontrollkommission av allierade som strángt be- vakade att vapenstille- stándet och fredsførdraget føljdes till punktoch pricka. Ett slaget folk. Det ár nám- lighen inte sá svárt att falla men det ár svárt ja rent av djávulskt att stiga upp igen. Men det gállde att efter inbørdeskriget bygga broar mellan de vinnande sam- hállsklasserna och de før- lorade. Det gállde att bygga broar mellan det slagna bittra folket och segraren. Í mánga ár kunde man inte minnas den heroiska kamp som vára fáder gátt. Trots att mánga av dem var deko- rerade med medaljer och deltog í veterantráffar, i- bland rentav í smyg. All førsiktighet som gjorde att de många nationella sym- bolerna hølls i bakgrunden. Dethår kallade omvårlden finlandisering. Denne om- vårld var knappast villig att førsvara de nationella fin- Stjórin i Norðurlandahúsinum her saman við ein ti besa kokkinum i Finlandi, Pekka Pårssinen, sum varð komin til Føroyar at borða við tí besta finska viðskeranum. Mynd Allan Brockie lándska várden det vara baran finnen sjálv. Det var før inte behøva oppleva det engáng till det som var sá smærtsamt som man var førsiktig. Vár kloke presi- dent under dessa uppbygg- nadens ár var Urho Kekk- onen och han kom att mynta en av de centrala teserna før finlándsk utrikespolitik då. I allmånhet kallades den neutralitetspolitik. Men på en punkt kunde man inte vara neutral ansåg Kekkon- en. Når det gåller Krig och fred ja då står Finland på fredens sida. Sjålvståndighetsdagen i Finland år en glådjens och allvarets fest. Det stormar och ær ofta dårligt våder denhår dagen. Eller så år det alldeles omånskligt kallt. Den sjåue december år en fridag. I morgontidningen står det vilka alla førtjánta medborgare som fáu me- daljer ofta nårmare tusen namn finns uppråknade. Militårema eller medborg- arna inom forsvaret får Fin- lands Lejons orden, de civila trotjánarna av nation- en får Finlands Vita Ros. Det finns en massa olika grader. Bemárkta konst- nárer får medaljen Pro Fin- landia. Dessutom publi- cerar de størsta tidningarna namnanen och militårgrad- en pá all de yrkesmilitårer och de medborgare i reserv- en som fått befordran. Om morgonen går man i kyrkan før att minnas de som stupat før fosterlandet. Biskoparna førráttar en solenn gudstjånst í stor- kyrkan í Helsingfors. Hela riksdagen ár ofta nárvar- ande. Den sánds idag pá TV førr í radio. Så átar man middag ofta ute på någon restaurang. Min familj brukar ibland åta på Hotel Torni. Det var dær de allicrades kontroll- kommission høll till. Det var dá den høgsta bygg- naden í Helsingfors. Dári- från høll man ett vakande øga på allt. Dår finns många gamla allvarsamma mán med mánga medaljer pá brøstet. De har varit med. Dár syns inte bara repre- sentanter før de nåmnda ordensmedaljerna uten dár finns också andra som inte långre kan delas ut. Marskalksriddarna, = me- daljerna frán stora slag, medaljerna før hjáltemod. Stormásteren dvs den som slutgiltigt beståimmer vem som skall få medaljer det år Finlands president. Han år den høgste i rang både vad det gåller Finlands Lejons Orden och Finlands Vita Ros. Symbolerna år ju bågge hámtade ur landets statsvapen. Det år årofullt att båra sina medaljer och dethár år den enda dag om året som man gr det så alla ser. Dårfør stod det också pá inbjudan med ordnar. Om eftermiddagen ár det militårparader på alla de orter dár det finns trupp- førband. En parad ár stor. Den omfattar ett helt mili- tårlån. Dár deltar alla før- banden inom det lán eller amt som det heter pá dansk. Generalen før militårlånet tillsamans med landshøvd- ingen tar emot paraden. Den tar c en timme. Med år också alla veteranorganisa- tioner, kadettskolan, under- officerskolan och frivilliga førsvarsorganisationer. Huvudparaden sånds också i TV. Om kvállen vandrar de som studerar i høgskolorna med studentmøssan på och brinnande facklor i hånd- erna før hylla den fria na- tione. Studenterna taler vid bemárkta Finlåndares grav- er. Alla anhøriga bruker sátta ett ljus pá sina nárm- astes gravar. På hjáltegrav- gården í Sandudd dár brinn- er en stor eld. Under hela „dagen står en general vid Marsalkens av Finlands minnessten í Sandudd. Han byts ut mot en ny varannan timme. Vid hjátegravarna stár en reservofficer. I alla fønster hos folk hemma och í affárerna tånd- erna man ett ljus. Det før att man vill minnas alla de som har stupat í krig. Det ár vackert att gá í Helsingfors om kvállen med alla ljus som lyser upp fønsterna. Men sá máste man skynda hem før snart børjar presi- dentens slottet. Den televiseras ock- sá. Ofta bruker presidenten bjuda in nármare 2000 per- soner. Regeringen, riksdag- en, departemenischeferna, diplomaterna, direktørerna, korastnårerna men också vanligt folk. Sådana som president har tråffat under årets lopp och som han vill bjuda in. Man televiserar hela tiden och veckoblads- reportrana rusar omkring. Alla år iklådda iniformer eller frack, kvinnoma i långa klånningar, nogen som Lex. Samerepresen- tanterna har folkdrákt. Presidenten och fru presi- dentskan tar alla í hand. Det tar flera timmar. Allt visas på TV. Man kommenterar både på finska och svenska. TV:n och radion har annors också speciellt vårdiga pro- gram. Hemma har man fest hela natten. Føljande dag år arbets- dag. En ganska tråg arbets- dag men en dag dår udning- arna skriver om vem som var drottning eller prins på slottet och dår alla disku- terar sina fester. Ibland ganska allvarligt. Jag har velat ge en glimt om vad och varfør vi firar denhår dagen i Finland som vi gør och inte bara í Finland utan øverallt dár fin- ládningar finns. Før minnas och vara stolta och visa upp det básta vi har før oss och før andra. Dárfør denna middag som husets folk och Pekka Párssinen har dukat upp át er. Før att ni skall førstá och før at vi skall kunna bygga broar øver till varandra før att vi inte skall mottagning pá | Í vara tvugna att dela ut de medaljer án engáng som inte lángre delas ut. Tack och hjårtligt vålkomna. NY AUKTION På Dommerkontoret, C. Pløyensgøta 1, 100 Tórshavn, afholdes torsdag den 05. jan. 1995, kl. 10.00 ny auktion, (AS 324/94) over matr. nr. 1145 ar, Tórshavn beliggende Blankagøta 8. Auktionen er begæret af advokat Niels Winther Poulsen, Fr. Petersens- geta 9, Tórshavn, tlf. 1.1145 (j. nr. 940394) på vegne en pani og ud- lægshaver. Ejendommen er et be- boelseshus på en 505 kvm. stor grund. Det be- byggede arealudgør 240 kvm. i 1 etage. Førte auktion afhuldtes torsdag den 01. desemb- er 1994. Ejendommen kan be- ses efter aftale med ov - ennævnte advokat. Auktionsdokumenter- ne ligger til gennemsyn på dommerkontoret Færøernes fogedret, den 05.12.94 Henrik Engell Rhod dim NY AUKTION På Dommerkontoret, C. Pløyensgøta 1, 100 Tórshavn, afholdes torsdag den 05. jan. 1994, kl. 09.50 ny auktion, (AS 316/94) over matr. nr. 789 c, Tórshavn beliggende Dvørgastigur 1. Auktionen er begæret af advokat Frida Paturs- son, Fr. Petersensgøta 9, Tórshavn, tlf. 1.1145 (j nr. 940571) pá vegne en pant- og udlægshaver. Ejendommen er et be- boelseshus pá en 941 kvm. stor grund. Det be- byggede areal udgor 85 kvm. i 2 etager. Første auktion afholdt- es torsdag den 01. de- cember 1994. Ejendommen kan be- ses efter aftale med ov- ennævnte advokat. Auktionsdokumenter- ne ligger til gennemsyn på dommerkontoret. Færøernes fogedret, den 05.12.94 Henrik Engell Rhod dím.