Sosialurinarkiv
Sosialurin 2005-08-23, síða 21
Tak niður PDF av hesari síðu Stórt myndaskrá

týsdagur 23. august 2005síða 21

‹ fyrra síða allar 44 síður næsta síða ›

Tekstur á síðuni

Nr. 158 - 23. august 2005 21 Vit vilja takan fullan lut í norðurlendska samstarvinum, í evropiska samstarv- inum og í altjóða samstarvi yvirhøvur. Við okkara náttúru, mentan og vøru sum tilfeingi hava vit nógv at bjóða Norðurlond- um, Evropa og heim- um, segði Jóannes Eidesgaard m. a. í røðuni til Göran Persson í Skálanum í Klaksvík fríggja- kvøldið Statsminister och fru ärade gäster! Det är en stor glädje för mig och min fru Anita ännu en gång att bjuda stats- minister Göran Persson och fru Anitra Steen välkomna till Färöarna och till denna dynamiska fiskarhuvud- staden Klaksvík. Redan i början av sista århundrade kom svenska kolminearbetare till Fär- öarna att jobba i kolmi- nerna i min hembygd Tvør- oyri. Vid samma tidpunkt etablerades den färöiska arbe¬tarrørelsen, som fik stor inspiration från dessa svenska kolminearbetare och håndverkare. Kolmine- driften var stor den tiden i Suðuroy, som vi skall se i morgon, och det var här de svenska arbetarna bosatte sig. Ursaken till att dessa svenska minearbetare kom till Færøerna var, att rettig- heterna till all kolminedrift den gången tillhörde den svenska adelsdamen Kerst- in von Post. Von Post är den glade givare av den gamla altartavlan i kyrkan i min hembygd. Dessa duktiga svenskar blev bosittande i Färöarna, og det är från dessa män, att många svenska efternamn i dagens samhälle stammar t. ex. Persson, Carlsson, Wi- berg, Ahlén och Åkesson. Och min fru är fjärde generation från den första Wiberg i Tvöroyri. Hun minns ännu den gamla svenska kolmineförmann- en, som hela sitt liv bevar- ade sitt svenska språk. Hur en svensk upplever Färöarna har Lena Sewall, tidigare ordförande i vän- skapsföreningen Sam- funnet Sverige-Färöarna, så vackert beskrivit i en dikt. Hon säger bl.a. så här: Färöarna - länge okänt land i Norden Färöarna - hav blåare än blått - gräs grönare än grönt - höga berg, djupa dalar och smala sund Färöarna - betande får på branta klippstup - torkad fisk och grindvalsspäck Färöarna - glada bygder i mångfärgad dräkt - ljusa barnröster og gamla män i bruna tröjor Färöarna - psalmsång og kedjedans Färöarna - inte længre så okänt land i världen Sanningen i dessa rader får våra svenska gäster möjlighet att uppleva en del av under besöket. Kära gäster - vi vill som alla andra vara med om att bilda framtiden. Därför har vi satt som mål i vision 2015, att Færøarna skall vara bland världens bästa land att bo i, där välfärd- samhället skall säkra alla en god, trygg och värdig tillvaro. Vi har lagt en strategi för att uppnå dessa mål. Stra- tegin vilar på några pelare t. ex. ett tätare och mera bredt samarbete med Nord- en og Europa på flera områden - t. ex. samhandel, udbildning, forskning och kultur. Vi är dessutom redan i gång med att vid- areutveckla vårt politiska självstyre, som också är en del af denna strategin. Vi statsar på en udbildnings- reform, en aktiv forsk- ningspolitik och en om- strukturering av våra offentligt ägda verksam- heter. I denna process behöver vi våra nordiska vänner. Vi vill utveckla vårt samarbete speciellt på udbildnings- och forskningsområdet och vi vill att studenterna sprids till flera utbildningsställen. Sverige är i detta avseendet mycket intressant för oss. Jag håppas att ännu flera unga vill välja Sverige som utbildningsland. Det pågår redan nu en tränd bland färöiska stu- denter tack vare Øresunds- regionen. Flera och flera välger att bo i Danmark och studera t.ex. i Lund. Denna trend ser vi som något mycket positivt och vi ser gärna att den vidareut- vecklas. För många och däribland också Färöarna är Sverige en förbild. Sverige är under socialdemokratisk ledning basert på ett djupt human- istiskt og solidariskt sam- hällsyn. Dessa värden är i hög grad gemensama nordiska värden baserta på demokrati, respekt, tole- rans och internationell soli- daritet. Dessa gemensama värden vill vi gärna dela med Sverige. Färöarna är placert mellom det egentliga Nord- en och en rad mycket olika kustsamhällen, där grænser upp till Nordatlanten. I en undersökning vid Lunds universitet nyligen kon- staterades att färingar har störst språkförståelse i Norden tack vare Färöarnas unika läge, därför att just här möts väst- och östnord- iska språk och kultur. Det geografiska och kulturella läget ger möjligheter för att inta en formädlande och pådrivande roll i en spi- rande integrationsprocess, som har växande intresse i det formella politiska sam- arbetet i Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet samt i det europeiska samarbetet. Här finns det verkligen stora perspektiv för en revitalisering av det nordiska samarbetet med hänsyn till den västliga dimensionen. Vårt land ligger centralt placert i ett rent hav tack vare havströmmarnas stãndiga utväxling av vatten som är upphov till stora mängder levande resurser och som sannolikt också har stora energi- resurser under havsbottnen. Den viktigaste resursen är dock människorna, som har levt och överlevt här under extrema förhållanden i över tusen år och därigenom har utvecklat egenskaper som uthållighet, djärvhet och envishet. Vi önskar att fullt ut del- taga i det nordiska sam- arbetet, i det europeiska samarbetet och i inter- nationellt samarbete över huvudtagit. Med vår natur, kultur och produkter som resurs har vi mycket att erbjuda Norden, Europa och världen. Jag hoppas att ni skall få glädje av besöket lika mycket som vi. Jag vill på det färöiska folkets vägnar önska allt gott för Sverige och det svenska folket och jag hoppas, att ni kommer att få med er goda minnen från ert besök här i Färöarna. Till slut vill jag citera en dikt av vår språkprofessor här från Nordöerna Christ- ian Matras: Dricker mig ögonen fulla av hav denna morgon Och lever. En krusande skälvande silverdans av vågor i en vik av sjön skall blänka i mitt minne tills mörkret fallit på Låt oss utbringa en skål för den svensk-färöiska vän- skapen och det framtida samarbetet. Løgmaður í røðu til Göran Person: Vit vilja taka fullan lut í norður- lendskum, evropiskum og altjóða samstarvi Steinbjørn Jacobsen, borgarstjóri í Klaksvík, og Jóannes Eidesgaard, løgmaður, vóru vertir til døgurðan í Skálanum í Klaksvík